Suffer the pain imponerar med hur naturligt de lyckas väva ihop sin simpla och raka punk med välplacerade meta
l-riff. Det krånglas aldrig i onödan utan allt man hör hörs av en anledning; fokus och disciplin verkar ha varit ledstjärna i låtskrivandet.
Att släppa ”The death” på kassett är lika delar genialitet som dårskap, en sjutummare skulle säkert nå en bredare skara; förhoppningsvis kan man hoppas på ett återsläpp på vinyl. Tills dess funkar släppet perfekt i en bandare nere i parken.
Att demons spartanska layout skulle innebära att det här bandet skulle vara amatörmässiga är missvisande; både i låtskrivande och utförande finns en närvaro och en seriositet som inte går att missa.
Denna anspråkslösa, men ack så delikata skapelse är ännu ett bevis på att den svenska punkscenen är stark idag, starkare än på länge. Så stirra dig inte blind på det förflutna när band som Suffer the pain så tydligt pekar ut, om inte framtiden, så åtminstone samtiden.
Att släppa ”The death” på kassett är lika delar genialitet som dårskap, en sjutummare skulle säkert nå en bredare skara; förhoppningsvis kan man hoppas på ett återsläpp på vinyl. Tills dess funkar släppet perfekt i en bandare nere i parken.
Att demons spartanska layout skulle innebära att det här bandet skulle vara amatörmässiga är missvisande; både i låtskrivande och utförande finns en närvaro och en seriositet som inte går att missa.
Denna anspråkslösa, men ack så delikata skapelse är ännu ett bevis på att den svenska punkscenen är stark idag, starkare än på länge. Så stirra dig inte blind på det förflutna när band som Suffer the pain så tydligt pekar ut, om inte framtiden, så åtminstone samtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar